I rapporten utvecklas ett förslag om ett nytt förvaltningsverktyg för avrinningsområdesvisa vattenflödesplaner. Vattenflödesplanen ska ge en samlad bild av vattenflöden i ett huvudavrinningsområde utifrån förväntade klimatförändringar, vattenpåverkande anläggningar och markanvändning, samt innehålla riskanalyser av samhällspåverkan och analyserade förslag fysiska åtgärder för att minska risker och förebygga klimatskador.
Förvaltningsverktyget för vattenflödesplanen har tre delar; 1) kunskapssammanställning om vattendragen och de vattenflödespåverkande verksamheterna i avrinningsområdet, 2) en bred dialogprocess med alla aktörer och ett beslut eller överenskommelse om en vattenflödesplan med prioriterade åtgärder som gäller i sex år, samt 3) en genomförandedel där relevant lagstiftning ger stöd för att fysiska åtgärder som pekas ut som viktiga i vattenflödesplanen upplevs rättvisa och blir genomförbara av aktörerna.
Förslaget bygger på behov av bättre förvaltning i och med klimatförändringar. Vattenflödesplanerna syftar bland annat till att ersätta dagens stuprörsstruktur avseende vattenförvaltningen med ett helhetsperspektiv baserat på avrinningsområden. Detta bedöms ge större möjlighet att optimera åtgärder för maximal samhällsnytta (ekologisk, social, ekonomisk). Det innebär inte att alla målkonflikter undviks, men förutsättningarna är större att de kan identifieras och hanteras på ett transparent och rättvist sätt. Förslaget är utformat för att minska osäkerheten kring ansvarsfördelning och för att underlätta en samsyn mellan olika aktörer. För att förslagen ska fungera krävs tydlig ansvarsuppdelning mellan myndigheter, långsiktig finansiering till kunskapsunderlag och samarbetsplatt-formar för lokal förankring, samt ändringar i flera lagstiftningar för att stödja enskildas insatser.
