Water Wise Societies, ett av fem strategiska innovationsprogram inom Impact Innovation, verkar för att säkerställa hållbar tillgång till vatten för alla senast år 2050 genom samarbete, forskning och innovation. Programmet bygger på en förändringsteori som utgår från fem systemdimensioner – teknik, policy, beteende, pengar och värde samt omställningsinfrastruktur – vilka konkretiseras genom tre delmål och tio uppdrag som tillsammans mobiliserar aktörer och frigör omställningskraft.
På uppdrag av programkontoret har Ramboll genomfört en portföljanalys av de första 20 beviljade projekten samt de icke-beviljade ansökningarna inom utlysningen Samverkan för hållbart vatten för alla. Syftet har varit att analysera hur projekten relaterar till programmets mål, uppdrag och systemansats, samt att identifiera lärdomar och utvecklingsbehov. Underlaget består av en genomgång av ansökningarna, kompletterat med intervjuer med projektledare och nyckelpersoner.
Analysen visar att de beviljade projekten representerar ett brett aktörslandskap, med totalt 77 unika parter. Projekten omfattar i genomsnitt sju parter vardera och präglas av sektors överskridande samarbeten, där offentlig sektor – särskilt kommuner – är mest förekommande. Näringslivet finns också med, framför allt genom konsultföretag och teknikleverantörer, men förekommer i mindre utsträckning som koordinerande parter. VA-bolag, högskolor och universitet förekommer frekvent som projektparter, medan forskningsinstitut – trots att de är minst representerade sett till antal – dominerar i rollen som koordinatorer.
Fördelningen av projekt över programmets tio uppdrag visar variation i både tematiskt fokus och beviljandegrad. Uppdragen Anpassa samhället mot översvämning och torka och Återvinn och återanvänd vatten och dess resurser har genererat flest ansökningar, men med låg andel beviljanden. Andra uppdrag, såsom Trygga försörjning och hantering av vatten och Minska övergödning i sjöar och vattendrag, uppvisar en mer balanserad fördelning, medan vissa teman – exempelvis Säkerställ god dricksvattenkvalitet och Hållbara vattenuttag – är svagt representerade. Detta kan indikera var det i dagsläget finns både etablerad systemmognad och stark mobilisering kring särskilt angelägna vattenutmaningar, men också vilka tematiska områden som kan kräva stärkta förutsättningar för att på sikt kunna bidra till programmets måluppfyllelse.
En central iakttagelse är att de beviljade projekten kännetecknas av en högre grad av systemanalytisk mognad och adresserar flera av Water Wise Societies fem systemdimensioner. De arbetar metodiskt med kartläggningar, aktörsanalyser och framsyn, och använder ofta interaktiva metoder som workshops för att skapa samsyn och bygga förutsättningar för långsiktig omställning. De icke-beviljade projekten uppvisar däremot svagare koppling mellan aktiviteter och önskad systemförändring, brister i metodval samt lägre grad av samverkan.
Analysen visar också att flera ansökningar – trots tematiskt relevanta idéer – inte fullt ut mött programmets krav på systemansats och samverkansformer. Detta pekar på ett behov av tidiga stödinsatser och anpassningar i ansökningsprocessen.
Mot denna bakgrund föreslås fyra rekommendationer för att stärka programmets omställningskapacitet:
- Stärk kapaciteten hos sökande genom utbildningar och metodstöd i ett tidigt skede.
- Skapa en gemensam samordningsstruktur för överblick, synergier och minskad belastning på myndigheter.
- Säkra politisk förankring på flera samhällsnivåer för att öka legitimitet och långsiktig påverkan.
- Utveckla finansieringsmodellen så att nyckelfunktioner som processledning, samverkansarkitektur och implementeringsstöd blir stödberättigade – oberoende av aktörstyp.
Tillsammans skapar dessa åtgärder förutsättningar för ett mer inkluderande, effektivt och systemorienterat innovationsprogram med förmåga att driva varaktig förändring i vattenförvaltningen.
