Water Wise Societies policyråd samlar representanter från flera centrala myndigheter inom vattenområdet. Rådets roll är att stödja programmets mission, hållbart vatten för alla, genom att bidra med perspektiv och kunskap gällande lagstiftning, styrning och samverkan.
En av myndigheterna som är med i rådet är SMHI, Berit Arheimer professor vid SMHIs hydrologiska forskningsenhet uttrycker varför det är viktigt för organisationen att vara med.
”Det är viktigt att få alla andra vattenrelaterade myndigheters perspektiv belysta runt samma bord – det händer inte ofta i Sverige!”
Strategiska inspel till programmets arbete
Policyrådets huvudsakliga uppgift är att ge inspel kring policy och styrning, exempelvis behov av ny lagstiftning, förändringar i vägledningar eller hur regelverk kan omsättas i praktiken.
Ett viktigt perspektiv som policyrådet hjälper till med är att identifiera eventuella brister i dagens system. Som Arheimer beskriver:
”De främsta flaskhalsarna är att det inte finns övergripande ramverk för alla vattenfrågor, att det inte sker någon gemensam planering av de som bedriver vattenverksamhet.”
Arheimer fortsätter med att beskriva hur utövare inte behöver rapportera in hur det hanterat vattnet i praktiken, det kravet som finns är att hålla sig inom ramverket för vattendomen.
Genom rådets arbete kan man synliggöra hinder, samtidigt som medlemmarna förväntas bidra med lösningsorienterade perspektiv. Rådet fungerar alltså som en viktig länk mellan policyutveckling, myndighetsarbete och de forsknings- och innovations insatser som sker inom programmet.
Även Anna Forsberg, Handläggare, drickvatten på Livsmedelsverket betonar värdet av denna koppling mellan praktik och styrning:
”Genom de inspel och frågor som lyfts från projekten inom Water Wise Societies kan vi förhoppningsvis diskutera, belysa och ta med oss bredare förståelse kring vilka policyfrågor som är viktiga att arbeta vidare med inom våra respektive myndigheter.”
Referensgrupp för projekt och initiativ
Policyrådet fungerar också som referensgrupp i policyrelaterade frågor för projekt, vilket i stort innebär att rådet kan bidra med myndighetsperspektiv när nya initiativ utvecklas.
Arbetet utgår från ett systemperspektiv, från källa till kust, där hela vattenkedjan beaktas. Eftersom vattenfrågorna ofta är uppdelade mellan olika aktörer och regelverk blir samverkan avgörande.
Arheimer beskriver detta behov tydligt. ”Vi har alla begränsad kompetens eftersom vattenfrågorna är uppdelade på många myndigheter och lagar – i rådet bidrar alla med sin kunskap och sina perspektiv så att vi alla får en bättre helhetsbild.”
Även från Livsmedelsverket lyfts värdet av samverkan. Forsberg menar att Livsmedelsverkets deltagande leder till ett större perspektiv.
”Genom vårt deltagande får vi en viktig omvärldsbevakning kring utvecklingen som sker inom vattenområdet nationellt och en viktig plattform för samarbete och en bredare förståelse mellan deltagande myndigheter och organisationer.”
En viktig del i omställningen
Policyrådet har en rådgivande roll och fattar inga formella beslut, men bidrar med strategiska perspektiv. På sikt finns en tydlig ambition om att skapa konkreta resultat.
Arheimer uttrycker en förhoppning om att samarbetet leder till ett mer holistiskt synsätt på vattenfrågor i Sverige.
“Jag hoppas att vi har hittat ett bra arbetssätt inom policyrådet med tydliga befogenheter och där resultaten inom programmet är väl förankrade bland myndigheter och kan användas praktiskt i förändringsarbetet för bättre vattensäkerhet i Sverige.”
Samtidigt lyfter Forsberg en avgörande framgångsfaktor:
”Dialog och samverkan med möjlighet till ett paraplyperspektiv till de projekt som drivs, där samma policyfrågor kan uppkomma i flera olika projekt.”
Tillsammans visar perspektiven hur rådet kan komma att spela en viktig roll i att driva utvecklingen framåt, genom att samla kompetens, stärka samverkan och bidra till en mer hållbar vattenhantering i Sverige.
