Strålande sol mötte de 91 deltagarna som samlades på Piperska Muren i Stockholm för Water Wise Societies omställningsarena. Temat för dagen var pengar och värde och hur denna systemdimension kan användas för att ställa om mot Hållbart vatten för alla.
”Vatten har kommit att vara på allas läppar, men tyvärr i stor utsträckning av bekymmersamma anledningar”, inledde Magnus Arnell, programchef för Water Wise Societies. Klimatförändringar, det nya säkerhetsläget och den globala vattenkrisen gör vattenfrågorna ständigt mer akuta. Både torka och översvämningar leder nu till stora ekonomiska konsekvenser. Att tydligare värdera vatten är en viktig möjliggörare för omställningen.
Vattnets värde – våga räkna på alternativkostnaderna
Vatten är en grundläggande och livsnödvändig resurs för såväl samhälle som natur och näringsliv. Om vatten värderas för lågt saknas incitament för att skydda vårt vatten, använda vatten klokt och kunna motivera nödvändiga åtgärder.
”Vattenkrisen har flyttat hem till Sverige”, konstaterade Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen och styrgruppsledamot i Water Wise Societies. Vattenfrågorna har aktualiserats, vilket har ökat näringslivets förståelse för ekosystemens värde. Ändå värderas ekosystemtjänster fortfarande ofta för lågt. Pär Dalhielm, VD för Svenskt Vatten, lyfte även vikten av att räkna på kostnaden om vi inte agerar. Det stod klart att vi behöver bli bättre på att synliggöra nyttor, risker och alternativkostnader.
En svår avvägning mellan rättvisa och praktisk genomförbarhet
”Vatten bryr sig inte om administrativa gränser vilket innebär att den som investerar inte alltid får nyttan av åtgärden”, konstaterade Elin Flodin, programkoordinator för Water Wise Societies. Det är ofta svårt att fördela kostnader och nytta på ett rättvist sätt. Det gäller oavsett om vi ska skydda ett helt vattensystem mot klimatförändringar, eller bestämma vem som betalar för att rena utsläpp till ett visst vattendrag. Två exempel visade på hur man kan jobba med affärs-, marknads- och samfinansieringsmodeller för att fördela kostnader, risker och ansvar.
Först ut var Beatrice Nordlöf, projektledare på RISE som presenterade projektet Kostnadsfördelningsverktyg för klimatanpassning som finansierats av Water Wise Societies. En grundläggande utmaning är att ansvaret är delat mellan flera olika aktörer. Därför undersöker projektet vilka principer som ska ligga till grund för ett kostnadsfördelningsvektyg.
Därefter gav Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef för dricksvattenproduktionen vid Kretslopp och vatten Göteborgs stad, ett konkret exempel från deras arbete med kommunal samverkan för stärkt vattenförsörjning. Tillsammans med sina grannkommuner har de jobbat med avtalsvillkor för att styra mot en mer hållbar vattenanvändning hos kunderna. I deras modell ger en blandning av fasta och rörliga avgifter en förutsägbarhet för VA-verksamheten samtidigt som det uppmuntrar till minskad vattenanvändning. Arbetet tas även vidare i det pågående Omställningslabbet Göteborg visar vägen till hållbar vattenanvändning som finansieras av Water Wise Societies.
Framtidens VA-taxa
Efter fler livliga diskussioner runt borden var det dags att prata om framtidens VA-taxa. En fråga som är långt ifrån bara en kommunal angelägenhet utan utgör gränssnittet mot industri och invånare som använder vattentjänsterna. Modellerna för hur vi tar betalt för vatten kan antingen hjälpa eller stjälpa omställningen.
”Tiden har sprungit ifrån dagens modell för VA-taxa. Modellen bygger på att man ska förbruka vatten på ett linjärt sätt, vilket inte gynnar omställningen mot cirkularitet eller implementeringen av ny teknik. Dagens modell är ett trubbigt verktyg som inte hjälper framtida utveckling”, menade Anna Thomasson, Dean of Education vid Copenhagen Business School.
Martin Kylefors, affärsutvecklare VA SYD, lyfte att det är en utmaning när investeringar som behöver göras inte syns för den enskilda konsumenten. Från ett industriperspektiv var Anders Högberg, ansvarig för forskning och strategiska partnerskap vid Orkla Foods Sverige, tydlig: ”Med dagens modell finns det för industrin inte tillräckligt med ekonomiska incitament att spara vatten.”
Från industrins perspektiv är tillgång till billigt vatten en konkurrensfördel som är på väg att försvinna om vi inte är rädda om vårt vatten. Sett ur ett ekosystem- och samhällsperspektiv är vattnet ovärderligt, men eftersom alla har rätt till tillgång till rent vatten är inte en hög VA-taxa lösningen. Här behövs nya sätt att tänka för att våga ifrågasätta de gamla modellerna och hitta nya lösningar.
Pengar finns men mod och samverkan behövs
Om nu en höjd VA-taxa inte är lösningen på alla problem, var ska pengarna komma från? Dagens sista session inleddes med en snabbkurs i olika typer av finansiering för att sedan övergå i en panel med experter från Water Wise Societies finansråd.
Panelen var enig om att pengar i sig inte är huvudproblemet då det finns både kapital och en vilja att investera i hållbara lösningar. Utmaningarna ligger snarare i otydliga regelverk som försvårar avkastning och privat deltagande, samt i behovet av tydligare ansvar, betalningsmodeller och långsiktighet. Samtidigt lyftes möjligheter som blå obligationer, konsortier och samfinansiering mellan offentliga och privata aktörer.
Vad behöver göras framåt?
Som avslutning på dagen bjöds det på workshop för att formulera konkreta aktiviteter som kan leda vägen framåt. Aktiviteter som antingen kan bli en ansökan i den öppna utlysningen Pris- och värdemodeller, andra typer av samarbeten eller inspel till utvecklingen av Water Wise Societies. Trots att dagen började lida mot sitt slut bubblade diskussionerna in i det sista.
Slutsatsen från dagen var att det just nu sker ett antal skiften som kan göra att pengar och värde blir en hävstång i omställningen:
- Vattenutmaningarna har flyttat hem till Sverige och hamnat högre upp på agendan.
- Det traditionella sättet att se på taxor fungerar inte – vi måste våga tänka nytt.
- Vi börjar på allvar prata om externaliteter och att vi måste värdera dem.
- Beredskap ger motiv för långsiktighet och politisk drivkraft.
Nu krävs mod och incitament för att våga testa nya modeller.
Vill ni söka finansiering för att jobba med dessa frågor? Sök utlysningen för Pris- och värdemodeller senast 9 september.
Vill du delta på kommande träffar i omställningsarenan? Kontakta oss för information om hur du blir medlem.
